Idag, den 4 september, är det dagen för ungas psykiska hälsa, en dag att uppmärksamma frågor som rör unga och en dag där ungas röster bör stå i centrum. Speciellt i en tid där allt fler unga mår dåligt, utsätts för sexuellt våld och sexuell exploatering och där den utsattheten påverkar den psykiska ohälsan. Vi på Föreningen Tillsammans menar att det är läge att ta ansvar, läge att öka kunskapen om sexuellt våld och läge att sätta ungdomarna först. 

I dagens samhälle är den psykiska hälsan bland unga en av de största utmaningarna samhället står inför. För att kunna ta itu med denna fråga på ett effektivt sätt är det avgörande att vi lyssnar på ungas egna röster och behov.

Sedan Tidöavtalet (den överenskommelse som regeringspartierna M, KD och L slutit med samarbetspartiet SD) offentliggjordes har skarp kritik riktats mot den politik som regeringen vill föra under kommande mandatperiod. Vi instämmer i den kritik som bland annat Ombudsmannen mot sexuellt kommersiell exploatering av barn, Unizon, Inte din hora, Child10 med flera har riktat mot regeringen och Tidöavtalet.

Idag får många inte den hjälp de behöver. Därför är det är viktigt att bryta stigmat som finns i samband med sexuellt våld och att istället uppmuntra den som utsatts till att berätta för någon man litar på. Ett sätt att kunna bryta tystnaden som finns hos dagens unga idag är genom att skapa ett utrymme på skolan där man pratar om sexuell hälsa.

Cirka 200 000 personer i Sverige bedöms att någon gång i livet vara drabbade av en ätstörning. Att någon gång i livet leva i de begränsningar som en ätstörning kan innebära. Men dessa 200 000 personer är den statistik som syns, mörkertalet anses stort och orsakerna till sjukdomen kan vara många och svåra att upptäcka.

I Sverige finns det lagar som är till för att skydda barn och unga från sexualbrott. En av dessa lagar är den så kallade Byxmyndighetslagen. Den finns till så att barn under 15 år inte ska bli sexuellt utnyttjade av vuxna. Som 15 åring har man 3 år kvar tills det att man fyller 18, och enligt barnkonventionen och svensk lag räknas som vuxen. Det finns alltså ett kryphål i lagen om sexuellt våld, en treårsperiod där 15-17 åringar inte är rättsligt skyddade utifrån att vara barn utan istället jämställs med vuxna.

Att bli utsatt för sexuellt våld innebär en kränkning av den kroppsliga och sexuella integriteten. Det är ett tillitsbrott som ofta medför svåra psykiska, fysiska och sociala konsekvenser för den utsatta. Bristen på tillgång till stöd efter övergrepp är en förlängning av den kränkning och ohälsa som det sexuella våldet resulterar i. Föreningen Tillsammans menar att samhället brister i sin skyldighet att säkerställa stöd efter sexuella övergrepp. Det är ett svek mot våldsutsatta tjejer och kvinnor.

Arbetsmiljöverket rapporterar över arbetsmiljön i Sverige vartannat år. Den senaste rapporten över året 2019 visade att en av tio kvinnor hade varit utsatta för sexuella trakasserier på arbetet under de senaste 12 månaderna. Bland unga kvinnor i åldrarna 16-29 hade närmare en av fyra blivit utsatta under de senaste 12 månaderna.

Det är inte ovanligt att ens relation till sex och sexualitet förändras efter ett övergrepp. Det är vanligt att förändringen upplevs negativ men det innebär inte att ens förmåga att ha njutningsfullt och tryggt sex är förstörd.

“Alla känner någon som blivit våldtagen men ingen känner en våldtäktsman”. Det har sagts många gånger, men myterna kring våldtäkt lever kvar. När vi hör ordet “våldtäktsman” tänker troligtvis många på en snuskig gammal man i beige trenchcoat som gömmer sig i en buske en mörk natt. Medan överfallsvåldtäkter av en främling självklart förekommer är faktiskt en majoritet av förövarna någon som offret känner.

Omkring 25 000 sexualbrott anmäldes år 2020 men eftersom anmälningsbenägenheten är låg finns det ett stort mörkertal av övergrepp och våldtäkter som aldrig anmäls. BRÅ påpekar (2019) att det finns mycket att utveckla inom rättsväsendets hantering i ärenden om sexuellt våld.