En av fyra tjejer utsätts för sexuella trakasserier på jobbet
Arbetsmiljöverket rapporterar över arbetsmiljön i Sverige vartannat år. Den senaste rapporten över året 2019 visade att en av tio kvinnor hade varit utsatta för sexuella trakasserier på arbetet under de senaste 12 månaderna. Bland män var det cirka två procent som blivit utsatta, och det fanns ingen skillnad mellan åldersgrupper. Bland kvinnor minskade däremot andelen med åldern. Bland unga kvinnor i åldrarna 16-29 hade närmare en av fyra blivit utsatta under de senaste 12 månaderna. Det rörde sig om chefer och kollegor eller andra personer såsom kunder, passagerare, patienter och elever. Arbetsgivare behöver ta ett större ansvar för att motverka och hantera övergrepp på jobbet.
Vissa undersökningar pekar mot att vissa branscher är mer drabbade av övergrepp än andra. Samtidigt är det rimligt att anta att mörkertalet är stort. Metoo-uppropen i Sverige var starkt präglade av historier från olika branscher och arbetsgrenar. En arbetsbransch som ses som särskilt utsatt är restaurang, kök och service. Där ses ofta trakasserierna som en del av yrket. Hierarkin och machokulturen i kombination med undermåliga arbetsförhållanden bidrar till en tystnadskultur. Under metoo-uppropen läste vi också många historier från scen- och filmbranschen, där sexuella övertramp bortförklaras med att man enligt naturen i sitt jobb är så fysisk med sina kollegor att det är svårt att dra gränser.
Att bli utsatt på jobbet är en speciell företeelse. Du kan fortsatt behöva befinna dig på samma arbetsplats som din förövare, och är dessutom omgiven av andra personer som känner er båda och som har åsikter eller väljer sida. När det gäller sexuella trakasserier på jobbet är det vanligt att en stor del av ansvaret läggs i knät på den som utsatts. Googlar man sexuella trakasserier på jobbet möts man av en hord av tips på hur man kan gå tillväga om man utsatts. Inte sällan är det första tipset något i stil med “säg ifrån” följt av en lista med pressande ansvarsområden som kan vara svåra att ta tag i efter en traumatiserande händelse. Man uppmanas att vara påstridig och kräva åtgärder. Mycket press läggs på att man måste dokumentera allt, prata med eventuella vittnen och helt enkelt stå blottad med sin berättelse. Få anmäler de sexuella trakasserierna eftersom man är rädd för att inte bli tagen på allvar eller känner skam över det som hänt. Man vill undvika att skapa scener på sin arbetsplats, eventuellt få någon att bli av med jobbet eller själv hamna i socialt utanförskap på en plats där man spenderar en stor del av sitt liv. Är förövaren en överordnad eller en chef finns det en maktbalans som kan vara svår att hantera. Det är lätt att anta att många inte talar om sina erfarenheter av trakasserier på jobbet.
Lagen om sexuella trakasserier har skärpts. I dag har arbetsgivarna ett större ansvar för att utreda sexuella trakasserier och vidta åtgärder. Ansvaret gäller dock enbart för anställda och inhyrd personal, och inte om en kund eller leverantör utsätter någon på arbetsplatsen. Det går emot Arbetsmiljöverkets statistik. Den visar nämligen att det är vanligare att utsättas för trakasserier av någon annan än en kollega eller chef. Åtminstone är de övergreppen vanligare att berätta om. Det innebär alltså att om någon blir utsatt av exempelvis en kund, passagerare, patient eller elev kan personen rent teoretiskt lämnas ensam med sin upplevelse.
Arbetsgivaren har, i alla fall, numera ett ansvar att ta reda på om det förekommer trakasserier bland anställda och därefter se till att de upphör. Det behövs ingen anmälan, utan arbetsgivaren ska utreda om något hänt även om det bara finns misstankar eller rykten. Sådana ansvarsavlastningar är viktiga när det kommer till sexuellt våld.
Novus genomförde 2018 en undersökning om hur metoo-rörelsen lett till faktisk förändring. Cirka 65 procent av svenskarna ansåg att uppropen kring sexuella övergrepp hade lett faktiska förändringar. 45 procent av männen anser att män som kränker kvinnor har ändrat sitt beteende, men endast 28 procent av kvinnorna håller med.
En majoritet av svenskarna tycker alltså att det skett en förändring efter metoo. Ansvaret för övergrepp på jobbet har börjat lastas över på arbetsgivaren. Det är en god bit på vägen. Men om en av fyra unga tjejer utsätts på jobbet har vi en lång väg kvar. De där siffrorna måste upp till 100%.
Skrivet av: Evelina Bravo, kommunikatör
Källor:
Arbetsmiljöverket, rapport 2020:2. "Arbetsmiljön 2019"
Zampoukos, K., Persson, K., & Gillander Gådin, K. (2020). ”Är du en sådan där #metoo?” : Om arbetsmiljö, sexuella trakasserier och ledarskap på hotell- och restaurangarbetsplatsen.