Bristen på tillgång till stöd efter övergrepp utgör ett hot mot folkhälsan
Att bli utsatt för sexuellt våld innebär en kränkning av den kroppsliga och sexuella integriteten. Det är ett tillitsbrott som ofta medför svåra psykiska, fysiska och sociala konsekvenser för den utsatta. Bristen på tillgång till stöd efter övergrepp är en förlängning av den kränkning och ohälsa som det sexuella våldet resulterar i. Föreningen Tillsammans menar att samhället brister i sin skyldighet att säkerställa stöd efter sexuella övergrepp. Det är ett svek mot våldsutsatta tjejer och kvinnor.
Sexuellt våld är ett omfattande jämställdhetsproblem. Män som grupp står för en majoritet av våldsutövningen och unga tjejer, ickebinära och transpersoner är de mest drabbade. I en undersökning från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) uppger 42 % av kvinnorna att de utsatts för sexuella övergrepp någon gång i livet.
Sexuellt våld är en kränkning som leder till ohälsa för många utsatta. Erfarenhet av sexuella övergrepp kan ge upphov till en rad olika fysiska, psykiska och psykosociala konsekvenser, däribland PTSD, depression, ångest, sömnsvårigheter, kroniska smärttillstånd, självskadebeteende, självmordsförsök och riskbruk av alkohol och narkotika. För vissa leder utsattheten till en långvarig och funktionsnedsättande ohälsa.
På grund omfattningen och konsekvenserna beskriver Världshälsoorganisationen (WHO) sexuellt våld som ett folkhälsoproblem av epidemiska proportioner.
Tillgång till stöd och god vård saknas
Sexuellt våld skapar ett stort lidande för många människor. Samtidigt är tillgången till stöd och vård bristande. Det gör att det finns ett stort gap mellan behovet och tillgången till stöd efter sexuella övergrepp.
I NKCs undersökning (2014) uppgav endast 5-10 % av de som utsatts för sexuellt våld att de fått professionell hjälp. I BRÅs rapport (2018) svarade 17 % av de våldsutsatta tjejerna att de hade haft behov av stöd som inte fanns tillgängligt. Gita Rajans avhandling (2021) visar att 82 % av patienterna som sökte sig till specialistkliniken WONSA tidigare hade försökt få tillgång till vård men inte upplevt att de fått sina behov mötta.
Forskningen är entydig. Tillgången till vård och stöd efter sexuella övergrepp är under all kritik.
Bristen på stöd är en kränkning av mänskliga rättigheter
Avsaknaden av god vård och stöd kan förlänga och i värsta fall förstärka ohälsan som följer efter sexuella övergrepp. Det hävdar Gita Rajan i sin avhandling Sexual violence - epidemiology, treatment and access to health care (2021). Rajan visar att risken för självmordsförsök hos unga tjejer som utsatts för sexuellt våld ökar efter kontakt med vården.
Omfattningen av ohälsa efter sexuellt våld i kombination med bristen på god vård innebär en kränkning av mänskliga rättigheter.
Ett svek från samhället
Genom istanbulkonventionen har svenska staten åtagit sig att säkerställa tillgången till stöd och vård för tjejer och kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Det är ett löfte som staten svikit.
Europarådets expertgrupp GREVIO som granskar Istanbulkonventionens efterlevnad har kritiserat Sverige för att inte ha säkerställt tillgången till terapi, traumabehandling och vård efter sexuella övergrepp.
Vi kräver åtgärder
Föreningen Tillsammans anser att bristen på tillgång till bra stöd efter övergrepp utgör ett hot mot ett jämställt samhälle och en jämställd folkhälsa. Bristen är allvarlig och kräver akuta åtgärder. Det är dags att samhället tar sexuellt våld och unga tjejers hälsa på allvar. Det kan inte vänta. Vi kräver förändring - nu.
Skrivet av: Norea Björkman, styrelseledamot och stödgruppsledare
Källor:
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence (2019). Baseline
Evaluation Report Sweden. Från https://rm.coe.int/grevio-inf-2018-15-eng-final/168091e686
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Våld och hälsa: en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.
Rajan, G. (2021). Sexual violence: epidemiology, treatment and health care access. [Doktorsavhandling, Karolinska Institutet].
World Health Organization (2013). Global and Regional Estimates of Violence against Women: Prevalence and Health Effects of Intimate Partner Violence and non-partner Sexual Violence. Geneve: WHO.