Öka samtalen om sexuellt våld genom kunskap och screenings i skolan
Det finns inget ovanligt sätt att må efter att man har blivit utsatt för ett sexuella övergrepp och våldtäkt. Konsekvenserna som individer blir drabbade av är varierande. Främst så påverkas personer psykiskt och kan drabbas av depression, ångest, skuld- och skam samt olika former av självskadebeteende. Det är viktigt att nämna att om man har varit med om ett sexuellt övergrepp så kan man må bra igen med hjälp av stöd och bearbetning. I stunden kan det kännas svårt att må bra och vissa dagar kan kännas lättare och andra svårare. Men det är aldrig omöjligt att återhämta sig och må bättre. Det effektivaste sättet för att underlätta processen för att kunna må bättre är att bearbeta det som man blivit utsatt för hos en person med rätt stödkompetens och att omringa sig med människor som kan ge stöd.
Men idag får många inte den hjälp de behöver. Därför är det är viktigt att bryta stigmat som finns i samband med sexuellt våld och att istället uppmuntra den som utsatts till att berätta för någon man litar på. Ett sätt att kunna bryta tystnaden som finns hos dagens unga idag är genom att skapa ett utrymme på skolan där man pratar om sexuell hälsa.
När det gäller barn och unga så är det enligt Skolverket (2021) ungefär 6890 timmar som är förlagt till undervisning under grundskoletiden. Det är många timmar, så det borde gå att omfördelas så att fler timmar går till sexualundervisning samt undervisning och insatser om psykisk ohälsa. Genom att börja lära barn och unga om samtycke, relationer, hälsa och strategier går vi rätt väg. Jag som precis tog studenten vårterminen 2021 ser fortfarande att det finns ett behov av att prata mer om sex och psykisk ohälsa. Under mina tolv år i skolan har jag inte haft sexualkunskap en enda gång förrän jag var 16 år gammal på gymnasiet och skulle spela in ett muntligt anförande om könssjukdomar. Jag tycker att det är mycket oroväckande att jag inte fick någon undervisning om sex, sexualitet och relationer förrän jag var 16 år gammal. Jag önskar verkligen att jag hade haft det så att jag kunde få kunskap om vad som hände med min kropp ju äldre jag blev. Alla har inte möjlighet till att fråga sina föräldrar och det är därför otroligt viktigt att skolan erbjuder den informationen.
Regeringen (2021) har valt att förändra och inrätta en mer inkluderande och omfattande sexualundervisning då granskningar av Skolverket (2018) har visat att det finns ett stort behov av att korrigera undervisningen; genom att lära ut ömsesidighet, vad samtycke är och hur vi kan undvika att normalisera sexuellt våld i vardagen ska unga få det de har rätt till, evidensbaserad kunskap om sex, sexualitet och relationer Samtliga korrigerade kursplaner kommer att etableras höstterminen 2022 vilket, förhoppningsvis, kommer att leda till en positiv inverkan på både en individ- och samhällsnivå.
Det är såklart positivt med en mer inkluderande sexualundervisning i framtiden men också viktigt att det finns utrymme för ett ämne på schemat som tar upp frågor om övergången från barndomen till vuxenlivet och psykisk ohälsa. Det finns redan ett ämne som har ett stort fokus på den fysiska hälsan, idrott, så varför finns det inget ämne om psykisk hälsa? Vi vet att det idag är vanligt med prestationsångest, oro för framtiden, problem under fritiden och stress bland elever som också kämpar med självkänsla, betyg och livet. Elevhälsan har hälsosamtal som många kan känna igen där de oftast kollar längd, vikt och ifall ryggraden är rak och ställer ett par frågor om hur man mår och hur det går i skolan. Underligt nog så ställs det inte många direkta frågor om symptom som är vanliga efter trauman till exempel hur man sover, ångest i samband med eller utanför skolan. Oftast är det svårt för barn och unga att våga fråga och berätta om sina tankar och hur man verkligen känner och mår och därför bör det införas obligatorisk psykiska screenings för att fånga upp personer i tid för att kunna förebygga psykisk ohälsa. Det är viktigt att väcka upp frågor kring psykisk ohälsa för att på så sätt motverka stigmatiseringen som fortfarande präglar dagens samhälle. Dessa screenings har chansen att fånga upp depression, ångest, ätstörningar, självskadebeteenden i olika former samt ifall man blivit utsatt för något typ av sexuellt våld vilket annars hade fallit mellan stolarna.
Samtliga exempel som föregående har nämnts är ett par exempel som jag tror hade gjort en skillnad för unga. Att kunna få stöd tidigt underlättar bearbetningsprocessen för unga och medför positiva konsekvenser. Den nya kursplansrevideringen som Skolverket presenterar höstterminen 2022 har goda förutsättningar för att etablera en välgrundade bas för kunskap i förebyggande syfte. Jag tror också att psykiska screenings i skolmiljöer på lång sikt kan fånga upp psykisk ohälsa och vägleda individer till ordentligt stöd.
Skrivet av: Rokayah Bel Moudden, engagerad i föreningen
Referenser: