Vår undersökning visar: NPF-diagnoser används som maktmedel för att utöva våld
Under oktober månad 2023 genomförde Föreningen Tillsammans en enkätundersökning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/variationer (NPF) och sexuellt våld. Syftet med enkäten var att få fördjupad kunskap om den specifika utsattheten som finns hos personer med NPF, samt insikter om hur vi kan förbättra och anpassa vårt stöd. Vi vet sedan tidigare att personer med NPF i högre utsträckning än andra är utsatta för sexuellt våld. Därför kändes enkäten viktig, och nödvändig, i vårt arbete för att utveckla stöd som bygger på utsattas egna erfarenheter och behov.
Totalt svarade 331 personer med NPF som utsatts för sexuellt våld på vår enkät. Respondenterna var från hela Sverige och de flesta var mellan 21 och 35 år gamla.
Omfattande psykisk ohälsa
I enkäten framkommer att personer med NPF som utsatts för sexuellt våld lider av omfattande psykisk ohälsa. Färre än 5% har svarat ”nej” på frågan om de utöver NPF har någon annan diagnos eller lider av psykisk sjukdom/ohälsa. Fler än hälften berättar att de lider av depression. Fler än hälften uppger också att de har eller har haft suicidtankar, och nästan en tredjedel berättar att de har försökt ta sitt liv. Detta är att jämföra med förekomsten av suicidtankar och suicidförsök i befolkningen: 13% av Sveriges befolkning har haft suicidtankar, och 5% av tjejer och 3% av killar har försökt ta sitt liv (Folkhälsomyndigheten, 2023).
I befolkningen uppskattas vidare att ungefär 5–10% lider av PTSD, men i vår enkät uppger över en tredjedel att de har PTSD och drygt en fjärdedel berättar att de har komplex PTSD.
Det här är siffror som behöver tas på allvar. Samhället kan inte låta detta passera utan att göra någonting. Personer med NPF som har varit utsatta för sexuellt våld behöver, och har rätt till, stöd och adekvat behandling.
Upprepad utsatthet för våld vanligt
Vi vet vi sedan tidigare att personer med NPF i högre utsträckning än andra är utsatta för sexuellt våld, och resultaten från vår enkät bekräftar vad tidigare forskning redan visar.
I rapporten “Mer utsatta än andra” från Allmänna Barnhuset framkommer det till exempel att 41% av ungdomar med neuropsykiatriska tillstånd hade erfarenhet av sexuella övergrepp, jämfört med unga utan någon funktionsnedsättning varav 19% hade erfarenhet av sexuellt våld.
Att våldet är omfattande för personer med NPF ser vi tydligt i enkätsvaren. Där framkommer det också att upprepad utsatthet är väldigt vanligt. 91, 2% uppger att de har varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen. Det kan handla om att samma förövare utsatt dem vid flera tillfällen. Till exempel uppger 81,6 % att de varit utsatt för sexuellt våld i en romantisk eller sexuell relation. Vidare uppger 77,3 % även att de har utsatts för psykiskt våld, 50,2% att de varit utsatta för fysiskt våld och 34,1 % att de har varit utsatta för digitalt våld i en romantisk eller sexuell relation.
Många har också blivit utsatta av olika förövare vid olika tillfällen. 42,6 % uppger att de blivit utsatta för sexuellt våld av en bekant, 57,4 % att de har blivit utsatta för psykiskt våld av en familjemedlem och 26,3 % att de blivit utsatt för fysiskt våld av en främling.
Det är alltså väldigt vanligt att vara utsatt vid upprepade tillfällen, men även att vara utsatt för olika typer av våld. Det går inte att poängtera nog hur viktigt stöd efter sexuellt våld är. Det minskar risken för att utsättas igen men även risken för att traumatiseras av sina erfarenheter. Att få ett gott bemötande och adekvat hjälp från omgivningen är av största vikt för personers bearbetningsprocess.
Funktionsnedsättningen/variationen används som maktmedel
Det framkommer av enkätsvaren att det är vanligt att förövare använder diagnosen för att utöva våld. En svarande beskrev det som: “(…) är man annorlunda/sticker ut märker förövare det”. Det kan handla om att förövaren tvingar personen till ögonkontakt, utnyttjar personens sensoriska känslighet för att utöva våld eller att förövaren använder personens NPF för att utöva gaslighting.
Det är vanligt att förövaren säger saker som att “(…) ingen kommer att tro dig eftersom att du alltid är så känslig”. Den utsattas NPF-diagnos används alltså som ett maktmedel av förövaren.
Misstrodd på grund av diagnosen
Många respondenter berättar att de blir misstrodda på grund av sina diagnoser. Det kan handla om att omgivningen (t.ex. familj, vänner eller vårdgivare) har sagt till personen att den har missuppfattat vad den har varit med om eftersom att den inte förstår sociala koder, att personen är överkänslig och dramatisk och därför överdriver vad den har varit med om. På grund av deras diagnoser tas de inte på allvar.
“Att man istället för att utgå ifrån att man med NPF söker uppmärksamhet och ljuger, istället bemöts som vilken person som helst som har varit med om våld. Det är som om man inte klassas som människa eller individ med NPF.”
Även omgivningen tycks använda diagnosen som ett maktmedel, precis som förövaren många gånger gjort. Erfarenheter, känslor och reaktioner blir förminskade på grund av att personen har NPF. Många berättar inte om vad de har varit med om på grund av rädslan att inte bli trodd. I och med att många beskriver att de under sitt liv inte har blivit tagna på allvar, fått höra att de inte förstår, att de är jobbiga och överkänsliga, så är det fullt förståeligt att tilliten till omgivningen är låg. En återkommande beskrivning är att de känner att de inte har en plats i samhället. Att de känner sig utstötta och utfrysta. Att andra spelar på andra regler.
Personer med NPF erbjuds inte adekvat stöd och behandling
I enkäten framkommer omfattande dåliga erfarenheter av vård, socialtjänst, BUP, polis och lärare. Många berättar att de blivit illa behandlade på grund av deras NPF, och att det negativa bemötandet i många fall har en koppling till just deras diagnos.
“Det mesta som påverkats är att polisen uttryckligen sa till mig att jag inte var med om våldet utan att mina diagnoser hittade på det.”
En återkommande upplevelse är att stödet från samhället brister. I enkätsvaren uppger många att vården bortser från att personer kan ha utvecklat trauman i och med att det finns en NPF-diagnos. Allt som är relaterat till måendet förklaras med personens NPF vilket gör rätt typ av stöd inte tillgängliggörs. De får inte det traumafokuserade stöd och behandling de behöver.
Stödet för personer med NPF som utsatts för sexuellt våld måste bli bättre
Det finns verksamheter som redan gör ett bra jobb för att möta behoven som finns hos målgruppen. Verksamheter där respondenterna fått ett gott bemötande ifrån är specialiserade just på sexuellt våld. Exempel som ges är Mikamottagningen, Kriscentrum, Relationsvåldsteamet, Akutmottagningen för våldtagna och ideella organisationer som jobbar med att ge stöd åt utsatta.
Enkätsvaren bekräftar mycket av det vi redan vet. Men vi har också fått ny inblick i hur diagnosen används för att utöva våld, och en större förståelse för den enormt omfattande våldsutsattheten som finns hos personer med NPF. Vi har även fått fördjupad kunskap om på vilka sätt samhället brister i att erbjuda stöd och vård efter sexuellt våld som är NPF-anpassat.
Vi måste förändra situationen för personer med NPF som har utsatts för sexuellt våld. Stöd och behandling behöver anpassas så att de inte förbises eller misstros på grund av sin diagnos. Samhället är skyldigt att hjälpa alla individer i behov av vård och stöd, oavsett hur ens förutsättningar ser ut. De som utsatts för sexuellt våld är experter på sina erfarenheter och behov, det är dem vi behöver lyssna på. Det är inte de som skall ändra på sig för att passa in i vårdens och rättsväsendets ramar. Det är myndigheternas ramverk som behöver ändras och anpassas efter olika behov som finns i samhället. De är skyldiga att göra det.
Om enkätens respondenter
Skrivet av: Emma, kurator och stödsamordnare på Föreningen Tillsammans
Har du frågor om textens innehåll eller vill komma i kontakt med oss?
Skriv till: emma.farstedt@foreningentillsammans.se