Min svåraste men viktigaste uppgift

Vaga-Omtanke4-compressed

”Hösten 2013 blev jag våldtagen av en ytligt bekant. En del försvann helt, andra vågade bara inte fråga med rädsla av att jag skulle behöva prata om det. Men, Inger stod där med öppna armar och förklarade för mig att det som hänt inte var mitt fel. Jag fick bo hos henne och under hennes vingar fick jag sörja medan hon såg till att jag åt, sov och ville leva.”
Ida

 

”Att bli hennes livboj var självklart. Vissa dagar ville hon prata om sina känslor, då lyssnade jag så länge hon behövde. Andra dagar var hon bara tyst, då strök jag henne över håret medan hon låg i mitt knä. Ibland behövde jag bara finnas vid hennes sida utan att prata, utan krav, bara vara, för att försöka främja en harmonisk tillvaro som egentligen var väldigt kaotisk. Det var en stor utmaning att försöka inge lugn men framförallt väldigt viktigt eftersom Idas trygghet blivit berövad.”

Inger, vän till Ida