Jag älskar min dotter mer än jag hatar hennes förövare

Vaga-Omtanke3-compressed

”I mitten av juni 2014 blev jag våldtagen för andra gången i mitt liv. Efter händelsen blev jag deprimerad och fick hemska tankar. Jag tänkte att jag hade kunnat göra mer för att förhindra våldtäkten och att jag var en börda för min omgivning eftersom att de blivit så ledsna. Min pappa ifrågasatte aldrig min historia och han tvingade mig aldrig att stå till svars för vad som hände. Han hjälpte mig betala räkningar, skjutsade mig till mina sjukhusbesök och han såg till att jag åt och sov. Mest tacksam är jag över att han alltid svarade i telefonen. Jag kunde ringa mitt i natten eller när han var på jobbet, han lät mig ta min tid och visade att jag alltid kunde lita på att han fanns där.”

Caroline

 

”Det finns saker som man varken kan eller ska behöva veta hur man reagerar på. Ett av de är när ens barn blir våldtagen. Mitt sätt var att alltid finnas tillgänglig. Att lyssna, ge skjuts eller bara finnas där för en kram. Att känna sig otillräcklig är nog oundvikligt. Att göra vad jag trodde var rätt var nog det rätta också. ”

Robert, pappa till Caroline